Upp som en sol...
Ja då hände det igen...Varför händer detta mig HELA tiden? R kom ju tebax i mitt liv igen i julas. Lycklig över att få en andra chans o möjligheten att visa vem ja verkligen är..på riktigt...när ja mår bra o har ordning på mitt liv...
Det har kännts som om bitarna fallit på plats alltmer under våren o även om vi inte lovat varann ngt o ja ibland haft misstanken om att han kanske träffar andra så har de kännts så himla bra när vi setts. Avslappnat, kul, bekvämt o tryggt. Spökena har oftast bara dykt upp på natten när ja e riktigt trött.
Just nu dunkar huvet o ja mår fysiskt illa. Han sitter då i ett annat land o chattar m mig. En del av hans gamla problem ska vara undanröjda o tonen i samtalet känns som förr... Då kommer den "Du...ja har träffat nån"....................................................................................................................
Blir dessutom bara ännu mer förvirrad då han verkar tveksam i de mesta han säger. Han kunde inte säga det direkt t mig förra veckan då han va i Sverige för han va osäker på sina känslor... Gentemot mig eller dena andra tjejen? Han vill verkligen inte förlora kontakten m mig....Nähä? För o ha en reserv eller för att han verkligen gillar mitt sällskap? O var lämnade då mig? Till o sitta o se honom lycklig m nån annan?
Mitt i detta ringer exet...o ger den tröst ja delvis behöver. Varför e de eså att ja alltid behöver en killes åsikt när dessa saker händer mig? Självklart har ja pratat m både frugan och N flera gånger men när J ringde...Ja o då kom den oxå! "Va e de för feeeeel på mig?????"
Ja visste att vi inte lovat varann ngt och att han e borta ett år... Men hoppet e de sista som överger mig. Har varit glad i mitt liv m lilla A o att ha funnit en väg som passar mig. Öppen o social o full i fan för de mesta... Upp som en sol o ner som en pannkaka! Tänk om ja kunde hålla fast vid mitt tidigare motto..."e de meningen så vet vi de i juli 2011...." Nu vill ja bara spy....örk mitt huve!!!!!
