Väg in i väggen
Såhär känns mitt liv ofta...När ja kommit ur ett "problem" så dyker det genast upp nya. Ja vet att en hel del hänger på vilken inställning man har till saker o ting, men ibland går de lixom inte ens o styra! Som sjukdomar tex... Nu har ja fått min medicin...ja då väcks ja av min lilla sötnos som hostar. Skriker att hon har ont i öronen... Så de blev läkaren igen. Vi staplar halsfluss o öroninflammation på varann o toppar m lite hosta. Ja hatar verkligen o va gnällig över sånt här men nääääär e de vår tur???
Känns som om ja ständigt e på den där vägen...på väg in i.... men ja har redan varit där o vill inte dit igen! Känner ju tack o lov igen alla tecken, oftast i tid oxå, men de e likväl inte kul. Och som kloka AC sa så e de bara livet. För hur ska man kunna veta när livet e bra om man inte har de dåligt ibland oxå? Men just nu så undrar ja... Men haaaallå???
